Femtio procent. Slumpa fram ett företag och risken är hög att precis så mycket av deras elförbrukning till belysning slösas bort. Lampor lyser trots att ingen är där; ”Sisten släcker!” är en princip som aldrig har fungerat någonstans.
Ändå. För att något ska kunna räknas som slöseri krävs att det finns lösningar som är möjlig att implementera. Och det gör det bland annat tack vare en österrikisk fysiker som redan 1842 beskrev det fenomen som i dag bär hans namn: Dopplereffekten.
Christian Doppler föddes in i en stenhuggarfamilj, men kunde inte följa i faderns fotspår på grund av hälsoproblem. Och tur var väl det då han redan i ung ålder uppvisade naturlig fallenhet för matematik. Under karriären som både matematiker och fysiker närde Doppler en särskild fascination för stjärnhimlens skiftande ljus. Närmare bestämt varför inte alla stjärnor lyser med vitt sken. I en avhandling la han fram hypotesen att det beror på en mätbar förändring av ljusets frekvens beroende på om källan närmar eller avlägsnar sig. I dag är hypotesen en vedertagen teori och kunskapen används inom allt från astronomin till praktiska applikationer såsom radar- och ultraljudsutrustning.
Fast det är bara kuriosa. Hur kommer Dopplereffekten oss till nytta genom ljusstyrning så effektiv att den till och med klarar att gå igenom många väggmaterial?
Oftast används en typ av passiva sensorer att detektera närvaro genom den infraröda strålning som vi avger. De kallas PIR (passive infra red) fungerar mycket bra i väl avgränsade ytor som på kontor exempelvis. De detekterar inte genom hinder som väggar eller dylikt men inte heller alltid genom rök och damm. Här är det istället bättre att dra nytta av Dopplereffekten.
Den typen av sensorer som mäter mikrovågor kallas ofta HF (high frequency) eller radarsensorer. De nyttjar Dopplereffekten – som detekterar extremt effektivt genom icke-metalliska material (plast, glas, gips, trä med mera) – och i rökiga eller dammiga miljöer. Egenskaperna gör HF-sensorer exemplariska att använda när man vill reglera i utrymmen som korridorer och trapphus.
PIR och HF-sensorer är viktiga komponenter och en del av tekniken vi använder för att anpassa smarta system för ljusreglering som sparar in sig själva på nolltid. Och det är lätt att se hur det borde komma fler till gagn. Varje år använder vi 14 TWh el för att ljussätta Sverige. Om all gammal belysning byttes ut till modern, skulle vi spara 4,2 TWh per år*.
Är du intresserad av intelligent ljusstyrning för att minimera slöseri och som kan bidra behagligare miljö? Eller undrar du hur du själv kan nyttja PIR eller Dopplereffekten i en produkt du utvecklar? Kontakta någon av oss på Compotech så hjälper vi dig att ta tag i din utmaning.
*Källa: Belysningbranschen.se