Riktverkan hos mikrofoner
En mikrofon kan ha varierande upptagningsförmåga beroende på riktningen hos det infallande ljudet. Karaktäristiken kan vara en ofrånkomlig följd av mikrofonens konstruktion eller en medveten design för att erhålla egenskaper för speciella ändamål. En del mikrofoner har dessutom variabel karaktäristik. Man brukar åskådliggöra detta grafiskt i diagram, karakteristikor. Här tänker man sig att mikrofonen är placerad i centrum och med sin framsida riktad uppåt i diagrammet.
 |
 |
 |
 |
|
| Rundtagande | Njure | Supernjure | Åttakopplad |
”Rundupptagande” mikrofoner är inte riktade åt något håll utan tar upp ljud runt omkring sig med samma känslighet. Den här typen används med fördel till inspelning av gruppsamtal och vid filminspelningar. En riktad mikrofon kallas för ”Njure” (Kardioid) och är extra känslig av ljud från ett visst håll, vilket i regel är mot framsidan. Ljud från sidan och baksidan kommer följaktligen höras sämre. Fördelen med dessa är att du kan skärma av oönskade ljud från omgivningen bättre. ”Supernjure” (Superkardioid), är kraftigare riktad men med något mer ljudupptagningsförmåga från baksidan.
”Åtta” en beskrivning för hur mikrofonen är konstruerad för sin riktningskaraktäristik. En åtta har mest ljudupptagning från framsidan och baksidan av mikrofonen, vilket gör den mest känslig från ljud direkt framifrån eller direkt bakifrån.
Praktiskt exempel kan vara att en extern mikrofon ansluts till hörapparatens elektriska ingång, mikrofonen kan då antingen vara rundupptagande eller riktad. Om den placeras centralt på ett bord bör den vara rundupptagande och ger då liten vinst i signal-brus-förhållande. Om en riktad mikrofon skickas runt och används nära de olika talarnas mun blir vinsten stor.
Känslighet
Mikrofonens känslighet är beroende av hur stor signal den kan ge vid ett visst ljudtryck., det uttrycks i volt per dB ljudtryck. (V/db SPL). Känsligheten varierar mellan mikrofontyp och även mellan olika exemplar, vid mätning är det viktigt att ha full koll på mätmikrofonens känslighet.
Brus
Mikrofonen har ett visst egenbrus, ju mindre desto bättre. Bruset härrör dels ur materialbrus, dvs atomernas rörelse i materialet på själva mikrofonen, spolen och membranet. När det gäller kondensator- och elektretmikrofoner kommer det mesta bruset från dess inbyggda förstärkare.
SPL – Sound Pressure Limit
Mikrofonen kan inte återge hur höga ljudtryck som helst. Vid för högt ljudtryck kan även mikrofonen ta skada. Man brukar ange mikrofonens max SPL som då anger hur många decibel, dB ljudtryck mikrofonen maximalt får utsättas för.
Elektret- och Kondensatormikrofon
Det finns många typer av mikrofoner, men idag indelas mikrofoner huvudsakligen i två kategorier; dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner. Båda dessa typer generar signaler från förändringar i lufttrycket. När den rörliga plattan (membranet) vibrerar i takt med ljudvågen ändras avståndet mellan plattorna och därmed kapacitansen. Kapacitansändringarna kan sedan omvandlas till en elektrisk signal. Eftersom membranet kan göras extremt tunt och lätt blir följsamheten mycket god och signalen därför av mycket hög kvalitet. En elektretmikrofon är till principen en kondensatormikrofon där den yttre spänningsmatningen ersätts av material med permanent elektrisk laddning – så kallade elektreter.
Dynamisk Mikrofon
I en dynamisk mikrofon omvandlas ljudvågorna till elektriska signaler genom att ett membran med en elektrisk spole rör sig i ett fast magnetfält. Mikrofonen blir därför robust och tål höga ljudtryck, men på grund av högre vikt i det rörliga systemet, membran och spole klarar den snabba förlopp och höga frekvenser sämre än kondensatormikrofonen. En dynamisk mikrofon är tålig och pålitlig och används främst i PA-system och i kommunikationsanläggningar.
Många möjligheter
Det finns fler möjligheter med mikrofoner som vi inte har tagit upp just här.
Om du vill diskutera någon specifik teknik eller få rådgivning om hur du ska gå till väga i ett projekt, kontakta våra applikationsingenjörer och säljare direkt.
